Kickoff med SHERIDES 2019!

Nu är cykelsommaren 2019 officiellt invigd här i Jämtland! Precis som förra året bjöd vi ambassadörer i Östersund/Åre-gruppen in till kickoff hemma hos mig i Brunflo. Trots att vädret blev sämre än i fjol slog vi deltagarrekord, kul!

Hela 30 mtb-cyklister var vi som testade stigcykling här i Brunflo-skogarna igår kväll. Några var i lera för första gången medan andra var betydligt mer vana vid de utmaningar som stigar kan erbjuda. Erika och jag hade hand om gruppen och precis som förra året hade vi valt min favoritslinga, den som är blandad grusväg och skogsstig, åsså pyttelite asfalt i början och på slutet. Den mäter 5 kilometer och upplägget gick ut på att vi körde ett varv tillsammans hela gruppen i lugnt tempo och med stopp inför varje terrängskiftning för att kort gå igenom vad som väntade. Erika hade täten och jag låg längst bak för att se till att alla hängde med. Efter ett varv var det fri hopp och lek för dem som ville, slingan hade Erika åkt ut och märkt upp i förväg så att alla skulle kunna hitta. Den som kände sig nöjd efter ett varv fick kliva av och gå på fikat. Min sambo hade satt upp två depåtält och fixat med provisoriska bord och bänkar så att vi skulle kunna ta skydd för de regnskurar som kom av och till. Han hade också, tillsammans med Erikas Claes, Valter och vår Lill-Stina, ansvaret för korvgrillning. Vi bjöd även på kaffe, saft, kakor och bananer – det är viktigt att fylla på ordentligt med energi!

Lagom till fikat anslöt landsvägsgänget som under ledning av Helena, med assistans av Hasse, hade startat upp samtidigt som oss i Brunflo fast med utgångspunkt Badhusparken i Östersund. De var totalt 13 personer som kom via Marieby. Det var ett rätt så mäktigt ljud när de bromsade in utanför oss på asfalten och klickade ur skorna och klapprade mot oss i cykelskor.

Efter en stund började de bli lite småkalla men innan de trampade vidare tillbaka till stan på ”hitsidan” Brunfloviken samlade vi ihop oss och körde en kort info om She Rides community, cykelklubben/föreningen och sist men inte minst vad mer vi har planerat för Östersund/Åre-gruppen under första halvan av sommaren.

Det kändes riktigt bra i magen när vi skildes åt nästan tre timmar efter samling, och ännu bättre efter att massvis med positiv feedback började trilla in på Facebook under kvällen. Det är gött att bli påmind om att det vi gör är viktigt. Att vi visar att cykelsporten är för alla på var och ens egna villkor och att alla har rätt att kalla sig cyklist. Oavsett kön, ålder, ekonomi, födelseort, civilstatus, hudfärg osv.

Helena beskrev det så bra i sin blogg:

Jag hoppas precis som förra året att sådana här event ska locka till att våga cykla med andra. Vara den där lilla puffen över en tröskel att våga söka upp cykelklubbarna i stan och hänga med ut.

Nu tar vi sikte på nästa event som blir teknikträning på mtb, tisdagen den 28 maj. Mer info och anmälan hittar du som vanligt i vår facebookgrupp. (Det kostar inget att vara med).

Tack alla ni som kom och gjorde kvällen till en succé!

Dop för lillskruttan igår

Alltså förlåt men det är så mycket strul med min blogg just nu. Jag vet att den ligger nere flera gånger per dag och igår kväll när jag bara skulle titta in och säga hej en snabbis så gick det inte att komma in.

Vi hade ju dop för lillskruttan igår och jag ville bjuda er på en bild! Så mysigt allt blev och vi är så glada för alla som ville komma och fira henne med oss. Ceremonin i kyrkan blev precis så avslappnad och familjär som vi hade önskat oss, mycket för att den lilla solstrålen verkligen bjöd på sig själv och vinkade till publiken och gjorde lustiga miner. En mysig präst gjorde sitt till också förstås. Här får ni en liten smygtitt på hur det såg ut i kyrkan i varje fall.

Tillsammans skapar vi magi!

Här sitter jag och förändrar cykel-Sverige. Inte själv förstås och mitt bidrag är väl ytterst knapert i jämförelse med många andra eldsjälars, men det är ju precis det som gör skillnad när många går tillsammans.

Sedan några veckor tillbaka sköter jag medlemsadministrationen för She Rides cykelklubb varannan vecka, och just i kväll är en sådan kväll. Det innebär att jag välkomnar nya medlemmar in i vår förening, registrerar dem i medlemslängden och på idrottonline samt ser till att de bjuds in till She Rides CK på Facebook.

Vad är She Rides, undrar du kanske? Jo, det såddes helt enkelt ett frö för länge sedan – om att göra cykelsporten mer öppen för alla och underlätta och bidra till att fler tar sig ut och upplever det fantastiska med att sitta på en cykel. Det var så She Rides föddes och communityn på Facebook är idag vibrerande stark och en magisk samling av människor som alla har stora hjärtan och hjälper varandra att just lyfta, inspirera och inspireras av varann. Det finns en urkraft i att inse att ingen är stark ensam i motvind.

Du kan också gå med i She Rides. Vi är för hon, han och hen – ALLA. Att vara med i communityn kostar ingenting. Gillar du det vi gör i cykel-Sverige och vill vara med och bidra, eller om du vill tävla, då går du med i She Rides CK. Medlemsavgiften ligger på 400 kronor och du går med via vår hemsida, där du också kan läsa mer om vilka vi är och vad vi står för. Jag eller Eva tar emot din ansökan och ser till att släppa in dig i gemenskapen – varmt välkommen!

Från nybörjaren och hurtbullemotionären till eliten – She Rides är verkligen för alla! För ett par veckor sedan gick Lidingöloppet MTB av stapeln (och jag surade lite över att inte stå på startlinjen) där klubben med sitt elitlag, ett av de första inom MTB i Sverige, dominerade sett till antalet startande i damernas elitklass. Längst nådde för dagen föreningens grundare Jessica, tätt följd av resten av gänget.

Framgång föder framgång, brukar det så fint heta, och visst ligger det mycket i det. Styrkan i att vara just ett lag som peppar och inspirerar varandra är stor. I helgen tog teamet sin första seger och den stod Sara Öberg för – magiskt.

Nu på söndag skapar vi magi här hemma hos mig. Då är det nämligen dags att upprepa succén från förra året. Communityn för Östersund/Åre kör kickoff och precis som i fjol tar Erika och jag ut MTB-gänget på våra favoritstigar här i Brunflo, medan Helena plockar med sig landsvägscyklisterna från Östersund via Marieby, och så möts vi upp på min altan för fika och cykelsnack. Väderleksrapporten lovar gott, nästan lika varmt och soligt som vi hade det 2018. Om du vill hänga med eller känner någon som är intresserad så joinar du oss på Facebook, det kostar som sagt ingenting men du behöver vara med i gruppen för att kunna ta del av info och anmäla dig till våra events. Välkommen!

Med full fart mot helgen

Det är fredag och vid det här laget har många redan gjort helg. Jag checkar också ut från jobbet nu men sitter kvar på kontoret för att skriva det här bara, sedan ska jag också åka hem till familjen.

Fredag, kanske veckans bästa dag va? Jag är föräldraledig på förmiddagen och idag nyttjade jag Stinas sovstund till en jogg. Hon sover mellan 1,5-2 timmar efter frukost, men så länge springer jag inte så jag brukar ställa ut henne i vagnen så får hon sova en stund själv först. Idag kom jag ut 45 minuter senare och sprang i 45 minuter tills hon vaknade. Mycket bra upplägg!

Efter lunch har vi avbyte på hemmaplan så då körde jag in till kontoret och har haft en riktigt produktiv eftermiddag här, om jag får säga det själv. Och det får jag ju, det är min blogg så jag bestämmer. Jag har även druckit onödigt många koppar kaffe och börjar så smått oroa mig för nattsömnen. Rätt onödigt. Både att dricka så mycket kaffe och att oroa sig. jag menar, dte går ju liksom inte att göra så mycket åt saken nu.

Helgen då, har du några planer? Jag tänker cykla förstås, kanske lyckas jag åka till gymmet och springa på löpband också, jag är faktiskt riktigt sugen på det. Mamma kommer in i morgon och ska vara barnvakt på eftermiddagen för vi har lite grejor vi måste fixa med. Tack och lov för en bra stötteapparat runt omkring ändå. I övrigt tänker jag att jag tar det lite som det kommer, det är som go´ast så tycker jag.

Nä, här kan jag inte sitta, sköt om dig och ha en fortsatt fin fredagskväll!

Exakt vad jag behövde!

Jag hann inte träna igår. Eller hann och hann, jag valde bort det. Så heter det. På förmiddagen var det jobb och eftermiddagen var jag pepp på att ta det lugnt och vara med Stina såklart. Men i tanken fanns längtan efter att köra ett pass cykelintervaller inomhus efter Stinas nattning. Samtidigt vet jag precis hur det brukar vara, när hon somnat är det enda jag vill att bli serverad en riktigt god middag i soffan till en grym serie.

Nåväl, räddningen blev att L stack iväg på ett ärende som skulle ta närmare två timmar. Perfekt egentligen för plötsligt blev det rätt så lätt ändå att motivera mig till att byta om och faktiskt kliva upp på den där cykeln. För nån middag och soffmys skulle det ändå inte bli förrän han kom hem.

Sagt och gjort. Jag gjorde det. Jag rev av den där halvtimmen som jag hade föresatt mig och i den ett gäng 40/20-intervaller. Alltså fyrtio sekunders fullt blås varvat med tjugo sekunder mystramp. Och tänk så nöjd en kan känna sig efteråt. Mest för att det faktiskt blev av. I made it!

Hej måndag! (och en uppdatering om Stina 8 månader)

Ny vecka och jag är på betydligt bättre humör än sist vi hördes. Hur är det med dig?

Måndag idag och för min del första helveckan när jag ska jobba halvtid (jag har jobbat 25% sedan årsskiftet). Det känns toppen! Upplägget är jobb förmiddag måndag och tisdag, helledig på onsdagar, fulldag jobb torsdagar och sist men inte minst eftermiddagsjobb i vanlig ordning på fredagar.

Nu gäller det att få till träningen också, det blir ju delvis lite nya rutiner det här, men det ska väl gå att lösa tänker jag. Exakt när/hur återstår att se, jag får pröva mig lite fram. Peppar peppar ta i trä men Stina har varit mer harmonisk nu också senaste dagarna (efter ca 4 veckors humörsvängningar deluxe) så dagsömnen kan det nog bli ordning på snart. Håll tummarna!

Appropå Stina förresten, på onsdag har vi tid hos BVC. Det ska bli spännande att väga och mäta henne då det var hela 2 månader sedan. Det känns som att hon har blivit sååå stor nu, skruttan. Hon sitter toppenstadigt, vilket hon har gjort sedan hon var ca 5,5 månader. Däremot kan hon inte krypa. Hon har hatat allt vad magliggande heter men det börjar förändras så smått. Hon lägger sig ofta ner från sittande och fram till nu har hon då börjat gallskrika direkt. Nu kan hon ibland ligga kvar ett tag och kanske pilla på något, skjuta sig bakåt eller runt, innan hon tröttnar och visar missnöje. Att stå upp och gå med hjälp börjar också vara roligt.

”Pratar” gör hon. Ord som liknar pappa och mamma, ”nam nam” varje gång hon äter samt diverse snicksnack som inte går att förstå kommer ur den lilla munnen. Hon tycker om att sitta på golvet och greja för sig själv eller tillsammans med en vuxen, och en annan favorit är att vara ute och gunga.

Fast det här med väder kom lite som en chock. I vinter har hon varit ute många timmar varje dag men då mest nerbäddad och sovande i vagnen. När det blev vår köpte vi en sittvagn där hon sitter mer oskyddad för väder och vind, och det här med sol och blåst uppskattades inte alls till en början. Nu går det bättre!

Favoritboken just nu är ”Alfons sover” och den läser vi nästan varje eftermiddag eller kväll. Ibland tittar vi på Babblarna (trots WHOs nya direktiv om 0 minuter skärmtid per dag för barn under 1 år) och det följer hon fascinerat.

En vanlig jävla lista

God morgon och ursäkta språket, men jag är på sååå dåligt humör och tänker att det kanske blir bättre om jag får skriva av mig lite, så här kommer en lördagslista!

Ps. Varning för gnäll! Ds.

Dagens känsla

Dålig. Har jordens huvudvärk och är därför på riktigt dåligt humör just nu. Jag hade så många planer för den här förmiddagen och nu orkar jag inget av det. I stället sitter jag här och surar, men ska pronto plocka fram en värktablett så kanske det känns bättre redan när jag har skrivit klart?!

Dagens kläder

Blå jeans, en grå hoodie och svarta ullstrumpor, för ja, det ligger fortfarande kvar lite av snön som kom häromdagen så varmt på fötterna är ett måste. (Som du ser så är inte bilden i inlägget dagsfärsk utan jag plockade upp den från arkivet).

Dagens väder

Kallt. Någon enstaka plusgrad och som sagt så ligger det fortfarande kvar lite snö, men solen skiner just nu så kanske kanske att den smälter bort idag. Håll tummarna!

Dagens frukost

Den blev av den mindre varianten eftersom jag hade tänkt cykla direkt efteråt och inte ville vara för full i magen. Kaffe, rysk yoghurt med hallon, svartvinbär och pumpakärnor. Ska nog komplettera med en ostmacka nu när cyklingen fick skjutas fram.

Dagens bästa

Det är lördag och ledig dag så L är också hemma <3

Dagens träningsplaner

Vill/ska (beror på hur det blir med huvudvärken) cykla. Hade tänkt ta det nu på förmiddagen men skjuter på det till efter lunch och hoppas att livet känns lite bättre då.

Dagens depp

Idag går Lidingöloppet MTB av stapeln och jag önskar så att jag hade varit där med She Rides och stått på startlinjen. Nu sitter jag hemma och surar i stället, men igår kväll hittade jag en bild i min telefon från exakt denna dagen 2014, då jag på just Lidingö upplevde min allra första cykeltävling. Du kan läsa lite om den upplevelsen (och mer om mig som cyklist) här.

Dagens pepp

Allt är inte mörker, tvärtom! I torsdags kväll träffades vi ambassadörer för She Rides Östersund/Åre – Helena, Erika och jag – och planerade cykliga saker för första delen av sommaren. Det känns så kul! Det blir lite nytt, några favoriter i repris och framförallt massor av cykellycka. Hoppas att ni hänger med i sommar, här i bloggen eller live på hoj! Om du inte redan är med i vår facebookgrupp så hoppa på nu, det kostar ingenting, och du hittar den här.

Dagens bästa nr 2

Att jag känner mig sååå fräsch i håret! Jag var till frissan igår och det var verkligen välbehövligt. Massor av torrt och slitet hår kapades av och färgen fixades till, supernajjs!

Nä hörrni, nu känns allt redan så mycket bättre även om huvudvärken fortfarande känns av. Jag ska ta mig en kopp kaffe och en ostsmörgås, och sedan rycka upp mig lite.

Ha en fin dag!

När du får nån timme för dig själv

Hur många gånger har du inte sovit dåligt och varit så trött att ögonen nästan går i kors? Så var det för mig i söndags. Stina hade krånglat lite på natten och det slutade med att jag knölade ihop mig i en liten soffa inne på hennes rum bredvid hennes säng och försökte sova där framåt morgonkvisten. Det gick sådär om vi säger så. L avlastade fint och tog gumman från sjusnåret så att jag skulle kunna sova vidare, men det gick däremot inte alls. När klockan närmade sig halv tio och det var dags för Stinas sovstund kändes det nästan som om jag behövde den mer.

L stack ut på förmiddagscykling med henne så att jag återigen skulle kunna vila. Jag kände dock ganska snabbt att det inte var läge för att sova. Istället ville jag tanka energi utomhus…

Sagt och gjort. Jag bytte om till löparstassen och stack till skogs, vilket visade sig bli veckans bästa beslut. Inte helt otippat ändå, för i vanlig ordning finns det få saker som piggar upp en småtröttis som frisk luft, lagom rörelse och naturen!

Jag vet att det låter som värsta klyschan, men det är så sant som det är sagt.

Ps. Jag är fullständigt medveten om att trötthet som beror på andra saker än EN natts kass sömn inte botas med en lugn joggingtur i skogen. Så du som lider av värre problem ska inte känna dig hetsad att sticka ut och springa nu utan chilla för guds skull ❤️ Ds.

De smått magiska förmiddagscyklingarna

Inget ont som inte har något gott med sig! Ja, så lyder det gamla ordspråket och visst ligger det mycket i det. Att Stina har det småkämpigt med sina sovstunder på dagen just nu innebär att det blir betydligt mer cykling för mig varje vecka än det troligtvis hade blivit annars. För faktum är att bäst funkar det om vi cyklar med henne i vagn, så 1,5 timme ungefär brukar det bli på förmiddagarna. Nu är inte jag hemma varje dag, jag jobbar ju deltid, så vi snackar inte varje dag sju dagar i veckan för min del, men ändå. Ett gäng cykeltimmar blir det för mig och de senaste veckorna har jag inte precis klagat för vädret har varit smått magiskt. Kolla här bara! Solsken och kortbyxor, ja ni förstår hur underbart det är att starta dagen på det viset.

Fast nu säger prognosen att det blir snö på torsdag så jag får nog leta fram vintercykelkläderna igen, men det gör inte så mycket.

Löpning – humörhöjare för både stora och små!

Alltså, jag har ju redan varit inne på det här med gnällbäbisen som plötsligt kom tillbaka efter en månad med solsken och glatt humör mest hela tiden. (Om du missade det inlägget så hittar du det här).

I onsdags höll jag verkligen på att gå upp i limningen på eftermiddagen. Och då ska sägas att jag bara hade haft Stina i några timmar för jag jobbade förmiddag. Trots det kände jag när klockan närmade sig 17 att jag inte stod ut en endaste sekund till med lill-citronen som mest gnölade eller gallskrek vad än jag försökte hitta på för skojig lek eller sång. Hon hade sovit rätt dåligt på dagen också så det var inte så konstigt egentligen. Till slut såg jag ingen annan utväg än att stoppa ner henne i vagnen och sticka ut och springa. Annars gör jag bara det när det tajmar med sovstund, men den här gången fick det bli en runda ändå. Sagt och gjort, ner med Stina i vagn, på med solglasögon på oss båda, and off we went!

Alltså, kanske veckans bästa beslut! Löpning är ju livet hörrni! När vi kom hem trettio minuter senare var vi båda på betydligt bättre humör och orkade hela vägen fram till det var läggdags för lillgumman. Hon tog en liten tupplur på kanske 10-15 minuter i vagnen ska sägas, men den var tydligen välbehövlig, för det var inga som helst problem för henne att somna för kvällen bara drygt en timme senare.