I dag är det dags för veckans långpass vilket är både älska och hata. Mentalt sitter det fortfarande i lite stresskänslor som jag hade kring långpassen inför Stockholm Marathon (därav hata). Då tog ju passen tre timmar vilket innebar att en hel dag gick åt till att tänka på mat före och efter passet, genomföra träningen och duscha m.m. och sen var dagen slut och jag var slut.
Nu ligger dessa pass på ca 1,5 timme och de kräver inte alls lika mycket planering. Det är stor skillnad för kroppen att vara ute i jämförelsevis kort tid. Men jag har ändå ätit lite extra energirik mat idag och efter lunch tog jag även en proteinboll (hembakad med proteinpulver, jordnötssmör, hasselnötssmör, kokosolja, hasselnötsmjöl, mandelmjöl och smör) till kaffet. Jag springer sakta på långpassen och bara njuter av att tömma hjärnan på tankar/reda ut problem (älska). Det är veckans mest lågintensiva pass och därför inte särskilt ansträngande.