EN PÅ ALLA SÄTT HELGRYM DAG (Turtips Vallbo-Pyramiderna-Issjödalen)

Söndagsmorgonen började precis som lördagen, förutom att det var Vide som tassat upp först istället för Nilas. Efter kom jag. Sedan dök en efter en upp och vi dukade fram frukost. Vi pratade om vad dagen skulle innehålla förutom att det var dags att packa och städa ur lägenheten. Kiddosarna ville gärna cykla nere i dirten igen och N var sugen att testa pumptracken utanför järnvägsstationen, som V och jag hade testat dagen innan. Sagt och gjort, vi klädde på oss och drog ut.

MOT VALLBO
Efter lunchbuffé på Holiday Club (så smidigt, det finns egen barnbuffé också) så var det dags att skiljas åt. Precis som förra året hade L och jag planerat ett litet cykeläventyr för söndagseftermiddagen. Vi packade in oss och styrde kosan mot Undersåker där en viker av mot Vålådalen och Vallbo. Vädret var växlande, precis så som det ofta är i fjällen. Ena sekunden öste regnet ner och vindrutetorkarna gick på högvarv och i nästa så sken solen. Vi parkerade en bit från kapellet och lastade ur cyklarna. 


Sväng in mot kapellet och fortsätt förbi en liten bit så nåt du parkeringsplatsen där denna stig börjar

UTFLYKT MOT PYRAMIDERNA OCH ISSJÖDALEN
Förra årets söndagsutflykt blev Blanktjärnsrundan. Jag kommer ihåg det som väldigt stenigt och att jag hade problem bitvis att klara av att cykla. Det var regnigt. Om jag inte minns fel åkte jag på min heldämpade Sunn Shaman. I år hade vi Pyramiderna och Issjödalen i åtanke. Vi har sprungit där tidigare, L för ett par år sedan och jag förra hösten, men det skulle bli premiär för oss båda på MTB. 

Spångarna på den här turen är oftast breda, vilket uppskattas av mig som är en oerfaren fjällcyklist

Vi satte av över ängen från parkeringen och styrde mot Pyramiderna först. Jag rekommenderar att en inledningsvis följer skyltningen mot Lunndörrsstugorna (det är inte skyltat mot Pyramiderna förrän efter ett tag). I början är det sandig skogsbilväg men ganska snart blir det stenigare och sedan en hel del spång/trätrall över myrarna. Efter ungefär 7 kilometer kommer en fram till ett vindskydd och några småstugor. Här kommer stigen att dela sig och skyltning finns nu mot Pyramiderna. Det går också att åka direkt mot Isjödalen, men vi väljer istället att ta den vägen ner. Härifrån och upp mot Pyramiderna följer nu ett par kilometer som mer eller mindre går uppför. Här fick jag gå lite av och till, min kondis räckte helt enkelt inte. Men det är mödan värd för vips så är en uppe ur skogen och den natur som möter en där är smått oslagbar! Här finns en grillplats, så varför inte stanna och fika? Här ser du ut över stora delar av fjällvärlden, med de tre pyramiderna rakt fram.

Nu är en nästan uppe! Där kommer belöningen för de sista kilometrarnas slit uppför (det är snäll stigning, inte särskilt brant) och du kommer att se pyramiderna rakt framför dig

Nu kan en välja, antingen tar en stigen fram till Pyramiderna och ger sig på en topptur, eller så följer en stigen vidare över fjället mot Lunndörrstugorna. Här lyckades jag med en och annan klantvurpa ut i blåbärsriset, hur jag nu lyckades med det för här uppe är det lättcyklat. En och annan blötmyr och bäck ska passeras, så visst kan fötterna bli en aning blöta, men det hör fjällturer till tycker jag. Vi åkte längs med leden fram till korset mot Anarisfjällen och vek då av ditåt. Nu följde en bit där vi båda var lite osäkra på vägen. En bredare bäck som jag inte kunde komma ihåg att vi tog oss över på löpningen förra året stökade också till det. Här blev det en del släpa cykel genom ris innan vi på olika ställen lyckades korsa det strömma vattnet och kunde fortsätta efter de röda korsen leden fram.

Vips så var vi där, där stigen viker rakt ner mot de två stugorna i Issjödalen. L satte av först och efter kom jag. Det är ganska brant och massor av rullgrus så jag hade ena foten loss från trampan för att ta till hjälp. Bitvis rinner vatten på stigen som då blir lite som en bäckfåra. Ner kom vi i varje fall! Om du kommer hit, missa inte själva sjön eller vattendraget/”pölen” som ligger dold en bit bort. Leta dig till kanten så kommer du att hitta den. Det är vackert!

Fjällen är vackra i höstskrud just nu. Den färgexplosion en möts av går inte av för hackor

Härifrån dalen är det nu bara att åka vidare efter kryssen ner mot skogen igen. Här är det fint att cykla och betydligt mer lättcyklade stigar än de steniga partier som inleder och avslutar. Efter några kilometer är du tillbaka nere vid stugorna och vindskyddet, där du tidigare valde att åka mot Pyramiderna. Nu kör du rakt fram tillbaka ner mot Vallbo. Stenpartiet som var krångligt på vägen upp går lättare nu, och innan du vet ordet av är du tillbaka på stigen över ängen mot parkeringen.

Den här turen är småkuperad och det är egentligen aldrig riktigt brant varken på väg upp eller ner

VÄDRET PÅ VÅR SIDA
Vi hade tur med vädret. Några droppar regn lite då och då var egentligen allt. Åsså en hel del blåst när vi var på dagens högsta punkter, det öppna kalfjället. Som ett månlandskap med grus och fjällbjörk. Ett tag trodde jag att det skulle komma in ett riktigt oväder när vi var där uppe. När vi letade en väg över det strömma vattnet. När vi inte var helt säkra på vägen till Issjödalen. Himlen var oroväckande mörk, och vinden tidvis stark. Men det hände inget mer. På väg ner igen skymtade vi solen igen.

STOLT OCH NÖJD
Efter turen kände jag mig både stolt och nöjd över mig själv. Jag hade klarat det! Vide utbrast för någon vecka sedan att han kände sig just stolt och nöjd efter att han lyckats klättra upp på en grej som han kanske inte riktigt trodde att han kunde klara av. Jag fnissade lite inombords då för det lät så roligt, men samtidigt blev jag glad över hans känsla och uppmuntrade honom glatt för den. Att ha förmågan att hylla sig själv när det går bra är viktigt. Jag bestämde mig där och då för att jag verkligen ska ta till mig det och på samma självklara sätt hylla mig själv när jag lyckas med cyklingen som jag allt som ofta tycker är väldigt svår. Igår var jag stolt och nöjd! Att våga utmana mig själv gav mig en grym eftermiddag på fjället, i vacker natur med bästa sällskapet.

Glad för att jag kan. Glad för en riktigt bra dag. Glad över min cykel som levererade på alla sätt och vis och gjorde att jag kände mig trygg hela vägen

(Visited 25 times, 1 visits today)

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *