Vem är cyklisten Sara Borg?

Happy winterbiking i många minusgrader

De senaste veckorna har klicken på mina cykelrelaterade inlägg ökat och jag upptäckte då att jag finns med bland cykelbloggar. Några av er som har hittat hit är nya (varmt välkomna) så jag tänkte att det kan vara på sin plats med en liten presentation just med fokus på cykel och min cykelresa.

Pärlan med dubbdäck på

Vem är Sara Borg och framförallt vad har du för relation till cykelsporten?

Jag är en helt vanlig 36-årig motionär som gillar att cykla, springa och åka längdskidor – snorsport utomhus helt enkelt! Jag halkade in på cykling för några år sedan, egentligen mycket av en slump och för att jag läser Jessica Claréns blogg. Idag cyklar jag mer eller mindre året runt och jag deltar i motionslopp i både MTB (långlopp) och på landsvägsräser. Jag är ingen hårdtränande raket utan jag cyklar när jag har tid och lust helt enkelt. Med ett heltidsjobb där stora delar av Sverige är min arbetsplats så kommer motionen in när det funkar och på det sätt som passar bäst just där jag befinner mig. Träningen får mig att på bra och ger massor av energi!

Vad har du för hojar?

Pärlan i mitt stall är en 2017´s Specialized Era Expert Carbon World cup 29″ som är en snabb och lättcyklad cross country-hoj. Den väljer jag på långlopp och träning på stig, grusväg och asfalt samt för cykelpendling till och från jobbet. Dessutom har jag en Specialized Rhyme FSR Comp Carbon 650b, som har något år på nacken nu, som jag har som ”lek-hoj”. Hon tar mig över rotiga stigar och jag har också kört lite enklare DH-banor med henne. Den cykel jag använder absolut minst är min landsvägshoj, bara ett par gånger per år, en begagnad Trek Madone.

Du pratade om motionslopp, kan du ge några exempel på lopp som du har kört? 

Jag inledde min ”cykelkarriär” med Lidingöloppet MTB i maj 2014. Jag vann en startplats 3 veckor innan loppet och började cykelträna på MTB då. Jag kom runt banan, vissa partier med gråten i halsen för att jag tyckte att det var läskigt och tekniskt svårt, men fick ändå blodad tand. Sedan dess har jag fortsatt cykla och kört bland annat Mörksuggejakten, Cykelvasan Öppet spår, Pearl Izumi MTB i Uppsala, de lokala loppen Jämthjulingen (landsvägscykel) och Åsarna MTB.

Du nämnde Jessica Clarén tidigare och att hon hade en inverkan på att du började cykla, berätta!

Jo men jag läser som sagt hennes blogg och har gjort det i flera år. Hon började cykla MTB och någonstans, kanske i samma veva, så tappade jag lite motivation i min löpning och fick en del skador för att jag lade om träningen för att bli lite snabbare, så jag behövde hitta andra träningsformer. Jag hade sprungit maran ett par gånger och kände mig på något sätt klar där och då. Jag började snegla mot cyklingen och köpte min första hoj, en instegsmodell från TREK. Tyvärr blev den stulen bara några veckor senare men efter mycket om och men så hade jag en tid senare en ny hoj i min ägo som väl fick rulla några mil i varje fall under 2013, men inte särskilt många. På våren 2014 så hade Jessica en tävling på sin blogg där man kunde vinna en startplats till Lidingöloppet MTB. Eftersom jag är löpare så tog jag det som självklart att det där loppet skulle gå samma helg som det ”riktiga” Lidingöloppet, det vill säga på hösten. Jag läste väl inte riktigt alla detaljer… Snacka om klump i magen och en salig blandning lycka och skräck när jag inser att jag vunnit och att loppet ska gå bara 3 veckor senare. Jag tog mig runt loppet ska sägas, även om det som sagt var med skräckblandad förtjusning på sina ställen.

Vilken tävlingsprestation skulle du säga är den du skattar högst?

Det måste vara Cykelvasan Öppet spår 2016. Jag hade inte tränat dedikerat inför loppet utan anmälde mig spontant ett par veckor innan. Långpassen hade uteblivit men tack vare en riktigt pangform just den dagen och bättre taktisk åkning än året innan så rullade jag i mål på 4:06-nånting och putsade min tid med typ en kvart eller så.

Hur mycket cyklar du just nu?

Det har generellt blivit mycket mindre cykel hela det här året jämfört med 2015 och 2016 eftersom jag läkt ihop fint och kan springa mer igen, men just nu är jag inne i en rätt bra rutin där jag nästan varje vecka får till minst ett pass. Jag jobbar mycket på annan ort så det går bort mycket tid till resor, men jag försöker just nu cykla på lunchen en dag i veckan om jag är på hemmaplan. Såhär i december vill en gärna knipa allt dagsljus det går att få. Övrig träning nu är löpning och lite kompletterande styrketräning och så hoppas jag att jag snart är igång med längdskidåkningen eftersom jag har en sträcka på Stafettvasan att ta mig an i början på mars.

(Visited 8 times, 1 visits today)

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *