Jag tror att vi börjar hitta rutiner nu

Stina älskar sovmorgon och ser såhär gosig ut när hon håller på att vakna

Idag är de tre veckor sedan Stina föddes, tänk så tiden har sprungit i väg! Nu känns det så självklart att hon finns och på många sätt är det därför som om hon har varit här med oss mycket längre än så. På andra sätt känns hon alldeles ny. Som det här med rutiner för mat och sömn. Det är först de senaste dagarna jag har börjat greppa hur hon vill ha det för att sova som bäst under längre stunder, och jag tror faktiskt att vi så smått har fått till lite rutiner nu för mat- och sovstunder.

Första veckan med Stina var enkel, då stödmatade vi henne med modersmjölksersättning var tredje timme och däremellan var det amning, blöjbyten och sömn. Stina var för det mesta glad och nöjd. Under vecka två var det lite mer upp och ner. Då gick vi över till att i princip helamma och hon var lite småmissnöjd mest hela tiden med konstant hunger och kanske även lite ont i magen. Då var det lite upp och ner för mig också, en vill ju att ens barn ska må och ha det bra. Men nu på vår tredje vecka, den första med riktig vardag då pappan är tillbaka på jobbet, har vi alltså så smått etablerat ett koncept som både Stina och jag verkar trivas med. Stina är mer vaken men sover också längre stunder i stöten, på eftermiddagen oftast i drygt 3 timmar. Så skönt för mig att veta att jag kan påbörja något utan att behöva bli avbruten efter 5-10 minuter av hungrig bäbis, och bli fast med amning igen utan att kunna avsluta det jag tagit mig för. I fredags satt jag till och med och jobbade vid datorn i några timmar efter lunch, inte för att jag var tvungen utan för att det kändes härligt att få aktivera amningshjärnan lite med ”vuxensaker”.

Men jag ropar inte hej ännu såklart, det har som sagt bara gått några dagar. Dessutom kommer snart den första utvecklingsfasen också, som jag förstår det brukar det vara vid 4-5 veckor och den kan pågå i 1-7 dagar. Jag läser att barns sinnen mognar snabbt vid den här perioden och att de efteråt brukar kunna fokusera blicken bättre och gråta med riktiga tårar (små bäbisar skriker bara men det kommer inga tårar). Under utvecklingsfasen ökar barnets behov av trygghet och de blir tydligen därför ofta klängiga och mer ledsna, och nattsömnen brukar inte vara den bästa.

Så… jag inser att de här dagarna med fasta tider och en nöjd bäbis kanske snart är över för den här gången, men hej, jag njuter så länge det varar! Idag sov hon så fint på förmiddagen ute i barnvagnen och nu sover hon igen sin eftermiddags-lur, som förövrigt högst troligt snart är över så bäst att jag avslutar här nu så hörs vi en annan dag.

Kram på dig!

(Visited 5 times, 1 visits today)

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *