Winter is coming, depp eller pepp?

Hur står det egentligen till med träningsmotivationen såhär en vecka in i november? Jag tycker mig ana två läger i mina sociala kanaler, gänget som känner sig lite deppiga och som saknar långa distanspass på landsvägshojen i korta BIB:ar och strålande sol, och så gänget som har haft en längre träningsvila i oktober och som nu knappt kan vänta på att få ”gå in i grottan” och köra trainerpass och tung styrketräning. Sedan finns såklart allt däremellan också förstås och det är möjligen där de flesta av oss ligger nånstans ändå?!

Du kanske kommer i håg att jag har gjort några gemensamma inlägg tillsammans med bloggkollegorna (och mina stora cykliga förebilder och inspirationskällor) Elna och Helena? 5 cykliga favvoprylar, 10 grejer jag älskar med MTB och 3 cykliga sommarminnen. Idag är det dags för oss att gå ihop igen och temat den här gången är vinter!

Kan vinterdepp omvandlas till vinterpepp?

Det är frågan många ställer sig på hösten när mörkret tar över alltmer och kylan smyger sig på. Plötsligt har det gått en, två eller kanske tre dagar sedan en satt på cykeln eller snörade på sig löparskorna senast och för varje dag som går känns det alltmer avlägset och olustigt att ta tag i det igen. De där härliga sommarcyklingarna känns avlägsna och vinterträningen kan en starta ”i morgon”, ”nästa vecka” eller kanske till och med den 1 januari. Det behöver inte vara fel med det förstås men om du känner att du hamnat där utan att du egentligen vill, och behöver en knuff i rätt riktning, då tycker jag att du ska läsa vidare.

Stanna upp och känn efter!

Fundera en stund på varför vinterträningen bara känns deppig. Det finns ingen universallösning som funkar för alla för att komma ur en deppig period. Som så mycket annat kan det bero på en mängd faktorer och du behöver lyssna inåt för att förstå vem du är, vad just du behöver och varför du hamnat i den deppiga känslan. Först därefter kan du leta verktyg för att vända depp till pepp. Här kommer några exempel:

  • Du saknar mål och mening med din träning. Alla behöver inte ha ett mål, men om du är en resultatinriktat person så kan avsaknaden av målsättningar göra att du känner dig en aning vilse och att träningen därför känns meningslös eller onödig. Om du känner igen dig så anmäl dig till ett lopp som känns spännande och lägg en träningsplan pronto.
  • Du har satt ett mål men målsättningen är lite väl tuff för din nuvarande livssituation. Därför känns det bara ångestladdat att göra de där passen som står i ditt träningsprogram. Visst, det finns många som gör en svensk klassiker, ironman eller Vätternrundan sub X-nånting, så därför borde du också kunna (tänker du). Absolut, klart att du kan, men vi vet att livet spelar in också. Har du ett nytt krävande jobb, en sjuk förälder, tre barn som behöver skjutsas till olika aktiviteter och en partner som jobbar på annan ort, ja då kanske just 2019 inte är året du ska prestera idrottsligt dessutom. Eller så kanske du ska det men då kanske du behöver fundera på om du kan släppa pressen på något annat håll. Ingen människa klarar allt, även om det kan verka så i sociala medier ibland.
  • Du har satt ett mål men målsättningen är för lågt satt. Troligen är du en person som behöver kniven på strupen för att leverera. Med ett för lågt mål, ett som du skulle kunna fixa bara du tränar dedikerat ett par veckor, ja då är det inte konstigt att du hela tiden skjuter fram träningspassen. Här gäller att snäppa upp målen en aning så att du känner att det är hög tid att ta tag i det om du ens ska ha en sportslig chans att fixa dem. Du blir troligen inte särskilt nedslagen om du skulle misslyckas så sikta mot stjärnorna så ska du se att du når trädtopparna!
  • Du har satt ett mål men är egentligen en person som bara blir stressad av sådant. Fundera på för vem du satte det där målet egentligen. Var det för att ”alla andra gör sådant”, för att du blev utmanad av partner/kollega/kompis eller för att du själv ville? Våga släppa prestigen och dra dig ur eller revidera målet om det är vad som känns bäst i magen. På så sätt tror jag att träningsglädjen kommer tillbaka snabbare än du kan ana.
  • Du har bara drabbats av den berömda latmasken. Hur mycket en än letar finns det inga ursäkter som egentligen håller i längden. Jobbpressen är på en nivå som är precis lagom för en själv, familjen stöttar och vet att en tränande person mår bättre i sig själv och är roligare att umgås med, och ingen närstående är sjuk eller behöver extra stöd – känner du igen dig? I så fall hjälper nog inget annat än att bita ihop över- och underkäken och bara tvinga sig själv. I det här läget brukar det vända redan efter ett par träningspass. Följ nån kaxig jävel på instagram, typ Paolo Roberto eller Jonas Colting, så ska du se att det ordnar upp sig. (OBS! Tyvärr brukar de som absolut inte behöver bita ihop käkarna och tvinga sig själv lite ändå vara de som gör detta, så tillbaka till det jag skrev längre upp – STANNA UPP OCH KÄNN EFTER på riktigt).

Var på skalan befinner jag mig?

Som du kanske anat så är jag superpeppig på att träna i vinter även om jag inte är särskilt pepp just på själva årstiden. Varför det känns så i år skrev jag om för ett tag sedan i det här ganska personliga inlägget. Jag har inte tränat på riktigt på ungefär ett år och plötsligt känns det rätt kul med hög puls och blodsmak i munnen, något som jag annars inte är särskilt förtjust i. Jag är en rätt lat person som sällan taggar till på träning utan behöver tävla för att vilja ta i och ha det jobbigt.

Nu är jag i ett läge där hög puls och blodsmak kommer för typ ingenting, konditionen är verkligen i botten, men just det är väldens bästa motivator. Utvecklingen går spikrakt uppåt och det känns bättre och bättre för varje gång jag sitter på cykeln eller tar ut löparvagnen på en försiktig ”mystass”. Att vara föräldraledig som jag är nu, Stina har hunnit bli 2 månader, ger gott om utrymme för daglig motion så jag njuter allt jag kan och tänker försöka ta vara på de möjligheter som den här vintern ger rent träningsmässigt. Jag är såååååå pepp!

Jag hoppas att du har fått med dig någonting från det här inlägget som gör att du känner dig lite mera pepp! Du kanske har andra tips som du vill dela med dig av? Lämna gärna en kommentar vettja, då blir jag glad. Mera på vintertemat finns på Elna och Helenas bloggar, så surfa in där och läs pronto för det tänker jag göra!

Ps. Du har väl inte missat att dessa två powerbrudar har en podd tillsammans? Den heter Cykelpodd med Elna och Helena och finns där poddar finns, som det så fint brukar heta. Småland möter Norrland i ett gott snack om att leva cykel. Podden har en facebooksida och är nu även på instagram så in och följ för mera cykligt vettja. Ds.

(Visited 33 times, 1 visits today)

4 Comments

  1. Pingback: #Winteriscoming - Helena Enqvist

  2. Pingback: Bloggsvepet - Helena Enqvist

  3. sara 12 november, 2018 at 10:08

    blir så pepp av den där vinterbilden med snövallarna!! LÄNGTAN!

    Reply
    1. Sara Borg 12 november, 2018 at 16:29

      JA!!!! Snart kommer nog vintern. Min ena syrra drar alltid sådana där grejor från ”Bondepraktikan” och häromdagen var det något med domherrar (som jag inte lade exakt på minnet) och enligt henne så innebar det att det ska komma rikligt med snö. Jag kan dock tillägga att ibland minns hon tecknen tvärtom så när hon säger att det ska bli en snörik vinter så blir den snöfattig… 🙂

      Reply

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *