Sol i fjällen (Påsk 2019)

Och Stinas första skidtävling. Eller ja, det beror på hur en ser det. Förra året låg hon i min mage.

Påsken 2019 blev speciell på flera sätt. Det var den första utan världens bästa F och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna utan grät en skvätt i smyg lite då och då för att han missar det här. För att vi inte får ha honom hos oss längre. Men det var också första påsken med vår Lill-Stina. Vi åkte till mamma i Brånan på torsdagskvällen och där hänger redan resten av gänget. Och som jag älskar att hänga med dem! Och som de tar hand om Stina. Stina, hon som fick sitt första påskägg och målade sitt första ägg. Eller ja, hon höll i pennan och jag liksom strök ägget mot den. Det blev nån sorts äggmålning i varje fall.

Hon åkte också sin första skidtävling, som sagt. Stressigt blev det innan start och vi missade den lite, men vad gjorde väl det. Tidtagningen börjar när chippen passerar plattorna så det gick ju vägen ändå och vi var inte de enda som stack i väg lite efter alla andra. Vi var långt ifrån sist i mål dessutom, även om nu inte det hade spelat någon roll heller. Stina var lite ledsen precis när vi skulle skida i väg men slumrade sedan tryggt medan pappan säkert skateade milen runt med lillgumman i vagn med skid-kit efter sig. Jag har bara åkt skidor två gånger den här vintern men kunde trots det utan problem åka runt och njuta i finvädret – tack kroppen för det!

Skidtävling var det ja, ”Åk en mil vinn en bil” som gick av stapeln för fjärde året uppe på Storhogna i Vemdalsfjällen. Tävlingen som min pappa startade och verkligen levde för. Han kunde gå in och kolla antalet anmälda flera gånger per dag och skrev upp det i sin ”dagbok” som han kallade det, en kalender alltså. Inför första upplagan 2016 intervjuades pappa bland annat i lokaltidningen ÖP, om drömmen om att få Jämtlänningarna att hitta tillbaka till skidkulturen igen. I år var det deltagarrekord och pappa hade förmodligen varit ofattbart stolt och glad om han hade levt och fått vara med den här gången också. Här finns förresten en ny, fin artikel om tävlingen och eldsjälarna bakom om du är nyfiken.

För mig och L blev det alltså fjärde året med längdskidor på långfredagen. Här i bloggen finns tillbakablickar från påsken och längdskidåkningen 2016 och 2018. Tydligen var det påsk även år 2017 (konstigt nog, hehe) men jag verkar inte ha publicerat några skidbilder då utan hittar bara en cykelbild. Men åkte loppet gjorde vi i varje fall, det vet jag säkert.

(Visited 4 times, 1 visits today)

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *