Morgonträning, är det verkligen bra träning?

Utifrån de 101 tipsen som jag läste till frukost igår, så hittade jag ingenting om det om jag inte minns fel. Snarare tvärtom faktiskt. Var det ändå inte ett av tipsen som handlade om att sömnen var viktigare och att man hellre skulle prioritera en timme extra sömn (än att kliva upp typ kl 5 visserligen) och hellre satsa på ett kortare, men mer kvalitativt pass senare under dagen?!

Hur som helst, jag är inget större fan av morgonträning. Jag gör det i perioder, framförallt på sommaren då jag vill ha det avklarat innan dagens aktiviteter ska börja, eller på tjänsteresor då arbetsdagen oftast börjar 8 istället för 7 då jag brukar starta upp på mitt eget kontor. I år har jag tränat mindre generellt än 2012-2013 och då har morgonträningen verkligen prioriterats ner. Men skam den som ger sig! Igår stack jag ut på en mycket seg joggingrunda direkt när jag klev upp. Nu var det inte gristidigt alltså, utan jag kom väl ut strax före 8. Men varje steg var en pina och jag fick verkligen kämpa för att fortsätta springa. Det är svårt att förklara, för pulsen går knappt upp så det handlar inte om att det är flåsigt, inte alls. Det är bara det att kroppen känns så tung, och huvudet vill inte. Jag försökte i stället tänka på hur fint vädret var, att solen sken och på hur värm luften var trots att det bara var morgon. Såklart var jag överlycklig när joggingrundan var över. Dels just för att den var slut, men också för att jag hade genomfört det jag hade företagit mig.

När jag gick och la mig igår kväll bestämde jag mig för att göra det igen. Inte för den fysiska träningen skull, jag springer nämligen sällan två dagar i rad, utan för att besegra det mentala. Att komma över hinder. Sagt och gjort, med något lättare steg kom jag ut idag. Strålande sol och ännu varmare. En annan strategi än igår. Jogging i all ära men ibland är det fruktansvärt segt att motivera sig även om sträckan som ska övervinnas ”bara” är 5-6 kilometer som det var igår. Nä, idag startade jag min ultratimer med förinställda ”Björgenintervaller”. Det blev totalt 40 minuter träning fördelat på 7 minuter uppvärmning, 4 x 4 minuter löpning med 3 minuter gåvila mellan, och 5 minuter nedvarvning. Så mycket lättare att ta sig an mentalt och intervalltempot blev heller inte alltför långsamt trots en något seg morgonkropp. Idag blev det både flåsigt och faktiskt riktigt roligt. Jag är sååååå nöjd nu när jag sitter med mitt mörakaffe och en ostfralla.

2-0 till mig! Jag har övervunnit mitt motstånd mot morgonträning i två dagar. Så nöjd. 

(Visited 11 times, 1 visits today)

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *