SNART PÅ VÄG MOT TJEJMILEN

Senare idag är det dags att åka. Väskan är packad och jag är redo, Tjejmilen nu kommer jag! Facebook påminde mig häromdagen om vad jag gjorde den 1 september 2012, tydligen sprang jag den dagen min bästa tjejmil någonsin på 47:58 minuter, men jag hävdar fortfarande att jag var i bättre form året innan. Dock hade jag en dålig dag den gången och kom in på drygt 48, vilket var ungefär samma tid som jag då avverkade milen på träning. Den formen är ett minne blott och just nu vet jag inte ens hur jag ska ta mig an loppet på lördag. Jag har fortfarande ont i hälsenan sedan Vasastafetten, trots att det alltså snart har gått två veckor. Jag har vilat från löpning helt, gjort mina övningar och den första veckan tog jag inflammationsdämpande. Jag kan gå, men mer än så är högst oklart. Det är alltså stor chans att jag avstår startgrupp 1 och gör mamma sällskap, i förhoppning att hon p.g.a en lunginflammation alldeles nyss inte kommer att springa så mycket hon heller. Alternativet är väl att starta och se hur länge det håller, om jag få akutont som på Vasan så kan jag ju välja att bryta loppet, eller gå resten. Men det känns lite idiotiskt va? Eller? Nåväl, jag har någon dag till på mig att fundera. Nu är det dags att hämta en kopp kaffe till och sedan rocka denna torsdag! Wihoooooooo

(Visited 12 times, 1 visits today)

Leave A Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *